Om mig

Mina två små damer "Mojjan" & "Ira" (och så jag Eleanor förstås).
Jag som innehar kennelnamnet "El-Jo-Mi's" heter Eleanor Dahlberg. Jag har alltid haft ett stor hundintresse, och min första hund var - som för många andra - en blandras. Några år senare skaffade jag min första belgare, en Groenendael. Sen dess har jag varit fast med dessa underbara hundar.
Jag har många strängar på min lyra, och så gott som all fritid går åt hundar och allt vad det innebär. Jag är aktiv inom den lokala brukshundklubben och har nog hunnit sitta med i alla sektorer och kommitéer vid något tillfälle. (Nja, något överdrivet, men ibland känns det som om jag vore en inventarie i klubbstugan.)
Jag är utbildad instruktör och håller kurser flera gånger om året, jag är tävlingsledare, testledare, mentaltestfigurant, ringsekreterare... och allmänt en allt-i-allo!
Just nu sitter jag som materialansvarig i Tävlingssektorn, och som ansvarig i RUS-mental.
Jag bor i vackra Lomsjön tillsammans med sambon Erik, och hundarna. Erik är ett fotbollsfreak, men till hans fördel talar att han även gillar djur. En förutsättning om man ska kunna stå ut med mig! Stugan i Lomsjön är väldigt mysig och ligger alldeles vid vattnet. Det är perfekt läge, för jag har inte alls långt upp till HundTorpet.
Familjen består i övrigt av mina två söner Jonas (född 1972) och Mikael (född 1983)... om man har lite att göra och är en obotlig kluring - så ser man att det är våra namn som inspirerat till kennelnamnet! El-Jo-Mi's...
Djur har alltid varit mitt största intresse och jag har hunnit prova på en hel del, eftersom jag av naturen är en överdrivet nyfiken människa som ständigt söker utveckling (påminner om en belgare - troligtvis därför jag uppskattar rasen så)!
Jag är uppvuxen i Kalix men flyttade därifrån som 16-åring. 1966 började jag på Nordviks lantbruksskola, där gick jag i 2½ år.
Så gott som alla mina yrken har haft med djur att göra... tjurskötare på en tjurstation i Nyland, mellan varven har jag kört post ute på landet, kört lite lastbil, arbetat som klövvårdare, ladugårdsskötare i Jämtland, hästar i Skåne m.m... men sedan 1983 är jag anställd på "körgår'n" i Själevad, året innan flyttade jag till Örnsköldsvik. Det var även på jobbet jag och Erik träffades, men det var först 2002 vi beslutade att vi skulle flytta ihop.
Avelsmål
Mitt mål är att föda upp friska, mentalt trevliga och funktionella Tervueren, med en exteriör som stämmer överrens med rasstandarden så mycket som möjligt. Jag anser att Tervueren bör vara en all-round hund som passar till allt. Som tjänstehund, tävlingshund och aktiv familjemedlem... och med dessa tre faktorer har jag valt vilka hundar jag avlat på.
Jag anser att det inte bara är hanens meriter man ska gå efter - och alla gånger är det heller inte dennes dokumenterade meriter som avgör valet... har hanen egenskaper som jag tycker är viktiga för att främja rasen så går jag mycket efter det.
Även tiken måste hinna meriteras innan hon lämnar några avkommor - och hon måste ha en mentalitet som lämpar sig för att ge valparna den bästa möjliga starten under sina första veckor hos oss.
Jag vill att båda föräldradjuren ska ha genomgått någon slags mentaltest, samt visat att de duger som tävlingshundar. De ska ha ett vänligt och stabilt psyke, som kan tillföra rasen goda ting.
Hälsan är viktig, och jag kollar upp tandförluster, HD och AD, ögon, allmän hälsa, epilepsi etc. hos båda föräldradjuren samt deras släkt på långt och nära håll - så mycket som går att gräva fram med andra ord.
Kennelhistorik
1960
Jag skaffar min allra första, och alldeles egna, hund! Raija var hennes namn och hon fanns hos mig fram till -64. Tyvärr var det väl inte den bästa starten för en ung tjej, men helt klart en mycket lärorik erfarenhet. Jag har med mig mycket i ryggsäcken, som Raija lärde mig.
1964
Jag "upptäckte" belgaren då jag köpte Groenendaelen Femandos Gehör (1964-74)! Gehör fick i slutet sällskap av en Border Collie vid namn Frej (1972-73), och jag var fodervärd för hundskolan i Sollefteå; schäfern HS Berr (1973-74).
1974
Efter Gehörs bortgång blev det en Groenendael till vid namn NUCH Lamaras Atlas (1974-84).
1976
Min första Tervueren flyttar in med buller och bång, en härlig hane från Gotland, vid namn NUCH KORAD Zarito (1976-86), det var då jag först kom att tänka på avel. Zarito blev far till 8 kullar både i Norge och Finland.
1975
Min andra Tervueren äntrar scenen, jag tog över NUCH Xcellos (1975-79) från min mor. Han var så gott som helsyskon med Zarito.
Tyvärr fick Xcellos lämna jordelivet allt för tidigt, då hans ena hjärtkammare sakta förtvinade, och jag fick ta det svåra beslutet att låta honom somna in.
1980
Jag hade aldrig riktigt kunnat släppa Groenendael, så nu skaffade jag en igen - en tik vid namn Femandos Witch (1980-82). Jag hade väl egentligen planer på att börja min uppfödning redan här - men även Wii fick lämna oss allt för tidigt. Hon led av kraftig epilepsi, som gjorde att hennes liv inte var drägligt.
1982
Jag tog en parningsvalp efter Zarito! Han hette Bellefax Zatchmo-Lee (1982-90), en jättehärlig hund som jag väldigt gärna velat ha kvar, men han mådde inte bra i flock. Han tynade bort - bland annat för att han ständigt hamnade i skuggan av den naturligt ståtlige Zarito, så jag beslutade att omplacera honom. Vilket jag inte ångrade, för hos sin nya ägare blommade han upp och blev än en gång en lycklig hund.
1984
Zaritos första barnbarn, min första Tervueren tik,
INTUCH SUCH NUCH KORAD LP1 Bellefax Kazamanataha "Skatan" flyttade in (1984-97) och blev sedan starten till min uppfödning.
Skatan är och förblir idealet för Tervueren i mina ögon - det är så jag vill att de ska vara, och det är det jag fortsätter sträva efter.
1985
Jag har under alla år varit nyfiken på Laekenois, så nu kom Dingo Vom Floesserdorf (1985-1991) in i mitt liv, ändå från Schweiz! Dingo kom till Sverige tillsammans med systern Dizza. Dingo var en mycket speciell hund, som har ett väldigt speciellt rum i mitt hjärta. Det var en mycket lärorik period, han fick hela mitt tankesätt angående inlärning och hundhållning att ändras.
1987
Oud-Sabbinge Holly Von Ezer (1987-91), min andra Laekenois kom till Sverige från Danmark! Dingo och Holly var två härliga hundar som fick en kull på 7 valpar tillsammans.
Jag skaffade även min andra Tervueren tik detta år;
KORAD Subtils Fifille "Fifi" (1987-1997). Hon fick två kullar hos mig innan hon flyttade till en ny ägare under 90-talet, hon fick senare ytterligare avkommor hos denne.
1988
Min första kull ser dagens ljus, och den stolta modern är Skatan!
1989
Min första, och hittills enda, kull med Laekenois föddes. Just när de lämnat hemmet, födde Skatan sin andra kull. En mycket intensiv period kan man säga... men härligt hundliv!
Sedan har det rullat på, jag har inte haft så många kullar... jag söker kvalité, och tar endast valpar då jag känner att det är 100% rätt. Och visst spelar det även in att jag har som princip att aldrig ta mer än två kullar på en tik. Vi får se om jag lyckas hålla den "regeln" även i framtiden!
KORAD LPI SUCH Objektivs Aria "Mojjan" (1998-2007). Mojjan har haft två kullar; 2002 och 2004, båda efter KORAD El-Jo-Mi´s All or Nothing "Ito".
Från den första kullen hade jag KORAD LPI El-Jo-Mi´s Incrediball Ira "Ira" (2002-2009) som första levnadsåret bodde hos Susanne som gav henne en bra uppväxt med mycket kärlek och omtanke. Ira har haft två kullar; 2007 e.FinCH JK2 PEJÄ;PEHA VKM-01, VKM-04 Ducharmer Homme Hardi "Vili" en finsk herre som det tyvärr bara blev två tjejer efter.
och 2008 e. Domburg Tip Top For Tokajer Theelo
Nutid
Just nu går El-Jo-Mi´s To You "Toka" ensam här hemma. Hon kommer inte att gå i avel.